Nalle

En kompis till oss fick för sig att skaffa hund. Han letade i Lila Tidningen efter en hund som var rumsren och tuff.. Nalle var 9 månader och vi skulle åka och titta på honom i Malmö. Han bodde i en knarkar kvart med sönder tuggade möbler och var det finaste jag nånsin sett. Jag hoppades att kompisen inte ville ha honom så vi kunde köpa honom istället, men han ville såklart ha honom. Vår kompis var Nalles femte ägare. Vi köpte Bus bara några dagar efter och dessa två blev så bra kompisar.

Tyvärr tröttnade kompisen ganska snabbt på Nalle och han satt mycket ensam hemma eller i bilen. Tills han käkade upp inredningen i bilen, då fick han va hemma alltid. När Nalle var 15 månader ringde kompisen till mig sent en kväll, full, och undrade om jag ville ha Nalle, han tyckte synd om honom för att han var så mycket ensam, och även om han var ensam hemma hos oss också hade han iallafall Bus som sällskap. Jag gick och hämtade Nalle dagen efter, och nu var vi Nalles sjätte ägare.

Nalle var en "stickar-hund" och den gången han stod mitt på vägen, mitt i vintern, med en lastbil på väg in i honom glömmer jag aldrig. Som tur var hade jag kommit på knepet att få Nalle att komma. Att öppna bilen. Det var på håret kan jag säga!